Världsföretaget

Det finns inte utrymme här för att berätta om den allt mer omfattande verksamheten som snabbt gjorde Ericsson till ett världsföretag och jag skall bara nämna några viktigare händelser och årtal.

Därefter låter jag apparaterna tala för sig själva med respektive bildtext för dig som vill lära dig mer om varje modells tillkomsthistoria. Jag har ju själv också valt att avgränsa museets eget samlande till i vart fall de första femtio åren av telefonhistoria. Telefoner med nummerskiva och mobiltelefonernas epok lämnar jag åt andra samlare och det moderna Ericsson företaget att förvalta.

År 1880 flyttade firman till större lokaler på Norrmallmsgatan 5 för att fyra år senare bygga en helt egen fabrik på Tulegatan 5 jämte tillbyggnader.

Det firman tillverkade var magnettelefoner med hästskomagnet och de kan betraktas som mycket nära kopior av motsvarande apparat från tyska Simens & Halske. Vi talar om modellen med läderklätt metallhölje.

År 1882 lanserade Eriksson sin traditionella väggtelefon i pulpetstil och med vevinduktor samt två år senare bordstelefonen som kom att kallas ”Taxen”. I olika varianter kom dessa två telefonmodeller att tillverkas i hundratusentals, ja miljontals, exemplar intill början av 1930-talet. Modellerna påverkade även otaliga andra telefonfabrikanter i andra länder designmässigt.

Företaget grundade dotterbolag och satte upp fabriker i många länder inklusive USA och Ryssland.

Lars Magnus Ericsson avgick själv från aktiv verksamhet i företaget 1903 och avled 1926.

Grunden för företagets snabba utveckling var inte, tvärtemot vad man kan tro, banbrytande egna uppfinningar utan snarare en bättre design och hantverks-skicklighet. Detta parat med en förmåga till systematisk industriell produktion under stram ekonomisk ledning men utan att ge avkall på vare sig teknisk kvallite eller produkternas finish. Lars Magnus Ericsson besatt helt enkelt de basegenskaper som de begåvade pionjärerna Öller och Brunius hade saknat.

<< Tillbaka till Pionjäråren